---

Lag på skarpen

I medborgarinitiativet om reglering av försvarsupphandlingar föreslås det att Finlands försvarsinvesteringar i framtiden ska beakta internationella människorättsavtal och målsättningarna för humanitär rätt. Så här regleras redan exporten av vapen, medan vapenupphandlingar görs genom anbudsförfarande där prestanda, pris och underhållssäkerhet prioriteras.

Initiativet föreslår att nuvarande exportpraxis ska utvidgas till att också omfatta import och försvarsupphandlingar. På så sätt skulle det vara möjligt att föra in diskussionen om krigsbrott och andra överträdelser av internationell humanitär rätt i Finlands försvarsupphandlingar, istället för att basera inköp enbart på säkerhetspolitik vilket gör det möjligt att genomföra upphandlingar från nästan alla håll.

Läs texten för medborgarinitiativet på svenska nedan och skriv under här!

Initiativ för reglering av försvarsupphandlingar

Vi, undertecknade, föreslår att riksdagen begär att regeringen inleder beredningen av ett lagförslag som skulle möjliggöra regleringen av försvarsupphandlingar. Förslaget bör presenteras för riksdagen snarast. Medborgarinitiativet föreslår, att internationella konventioner om mänskliga rättigheter tas i beaktande, målen för den internationella humanitära rätten ska uppfyllas och att man även tar hänsyn till andra utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter när man gör nya försvarsupphandlingar. I lagstiftningen bör även framgå att bästa möjliga praxis bör följas när dessa aspekter övervakas.

Aktuell situation

Finlands statliga upphandling av vapen regleras i lagen om offentliga försvars- och säkerhetsupphandlingar (1531/2011) [1]. Enligt lagen genomförs försvarsupphandlingar genom anbudstävling, där man i första hand beaktar prestanda, pris och försörjningsberedskap. Däremot finns det ingen skyldighet att beakta människorättssituationen i landet där upphandlingen sker, eller utrikes- och säkerhetspolitiska frågor mer generellt.

Förfarandet skiljer sig från exporten av försvarsmateriel, som regleras av både Finlands nationella lagar och internationella avtal. Finland har undertecknat Förenta nationernas vapenhandelsfördrag (SopS 33/2014) [2], vars syfte är att förhindra export av vapen till länder där de kan användas för folkmord, kränkningar av mänskliga rättigheter, i krigsbrott eller mot civila. Finlands vapenexport regleras också av Europeiska unionens råds gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP) [3] samt lagen om export av försvarsmateriel (282/2012) [4].

Enligt lagen om export av försvarsmateriel beslutar statsrådets allmänna sammanträde om betydande tillstånd av vapenexport, medan försvarsministeriet ansvarar för övriga tillstånd. Försvarsministeriet bör dock vid behov inhämta utrikesministeriets bedömning av utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter. Utrikesministeriet är också representerat i den arbetsgrupp som försvarsministeriet har inrättat för frågor som rör export av försvarsmateriel. På utrikesministeriets [5] webbplats anges hur olika faktorer beaktas i prövningen, bland annat situationen i mottagarlandet, särskilt vad gäller mänskliga rättigheter.

Motiveringar

En central fråga vid upphandling av försvars- och säkerhetsmateriel är försörjningsberedskapen. Med militär försörjningsberedskap avses förmågan att underhålla och anskaffa materiel även i undantagsförhållanden, förutom prestanda och kostnadseffektivitet [6]. Finlands försvar planeras med ett tidsperspektiv på flera decennier.

Hur de mänskliga rättigheterna [7] och humanitär rätt förverkligas [8] i landet där upphandlingen av försvarsmateriel görs påverkar markant Finlands försörjningsberedskap. Finland har gjort avsevärda upphandlingar från Israel, som står åtalat vid FN:s Internationella domstol (ICJ) för folkmord [9] och som har dömts för olaglig ockupation av palestinska områden [10]. Tillgängligheten och underhållssäkerheten för de upphandlade vapensystemen riskeras om landet där Finland gör sin upphandling bryter mot den internationella rätten och börjar utsättas för sanktioner.

Internationella sanktioner, såsom import- och exportförbud för vapen, är en av de centrala metoderna för att påverka en annan stat [11]. Förutom andra sanktioner har Europeiska unionen inrättat sanktioner mot import av försvarsmateriel från länder, vars agerande strider mot internationell humanitär rätt [12]. Till exempel har EU infört ett vapenembargo mot Ryssland efter dess angrepp på Ukraina, och redan 2002 röstade Europaparlamentet för att införa ett vapenembargo mot Israel och Palestina [13]. Avsaknaden av en analys av hur de mänskliga rättigheterna påverkas och den internationella humanitära rätten verkställs inom processen för säkerhets- och försvarsupphandlingar, placerar Finland i en osäker ställning.

Vapenupphandlingarna orsakar beroende av det land som levererar. Då de högteknologiska militära produkterna en gång har upphandlats från en viss producent är det lönsamt, ibland t.o.m nödvändigt, att fortsätta samarbetet med samma producent även i framtiden. Eftersom Finland i fortsättningen kommer att behöva stöd av samma företag för uppdatering och underhåll av produkterna, inskränker det i praktiken Finlands möjligheter att lägga in sanktioner mot landet i fråga. Dessutom kan ett land i krig ha svårigheter med att leverera utlovade produkter eller kan använda dem själv istället [14].

Vapenexport regleras för att landet som exporterar säkerhets- och försvarsmateriel inte skall delta i att förlänga konflikter eller i kränkningar av mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Av samma orsak är det problematiskt att importera vapen från ett land som gjort sig skyldigt till krigsbrott och brott mot andra avtal inom humanitär rätt. Många företag inom vapenindustrin är kopplade till staten, som är den största kunden för försvarsföretagen [15]. Om ett land där vapenupphandling görs står i krig eller deltar i utdragna konflikter kan vapenupphandlingen i värsta fall ekonomiskt sporra landet till att dra ut på situationen. Många vapenföretag gör också samarbete med sitt lands armé genom att testa vapen under verkliga konflikter [16]. Konkurrensläget för den israeliska vapenindustrin förbättras till exempel av att Israel har kunnat testa sina produkter på de belägrade palestinska områdena och krigföringen i Gaza har ökat efterfrågan på den israeliska vapenindustrin [17, 18].

När det gäller bedömningen av effekter relaterade till mänskliga rättigheter och efterlevnaden av humanitär rätt bör lagen innehålla ett krav på att följa god praxis vid bedömningen av import av försvars- och säkerhetsutrustning. Med god praxis ges riktlinjer om vilken instans som ska göra bedömningen och vilka källor bedömningen ska baseras på. Dessa inkluderar till exempel FN:s internationella domstol, Internationella brottmålsdomstolen samt FN:s generalförsamlings, säkerhetsrådets och människorättsrådets resolutioner och uttalanden från FN:s oberoende experter. God praxis skulle säkerställa att viktiga beslut inte vilar på enskilda ministrars axlar i en snabbt föränderlig och svårförutsägbar global miljö.

Vilka länder Finland är villigt att bedriva vapenhandel med påverkar Finlands profil och ställning inom det internationella samfundet. Finland har profilerat sig som en konsekvent försvarare och utvecklare av internationell rätt samt som en förespråkare för demokrati och mänskliga rättigheter. Som ett litet land som är beroende av internationellt samarbete är det i Finlands intresse att upprätthålla det internationella regelbaserade systemet [19]

Finland var ett av de sju länder som tog initiativ till FN:s vapenhandelsfördrag (FördrS 33/2014) och undertecknade fördraget bland de första. I en rapport om vapenhandelsfördraget, finansierad av utrikesministeriet [20], konstateras att det trots reglering fortfarande finns svagheter i de nordiska ländernas vapenexport, vilket möjliggör export av vapen till konfliktområden. Enligt rapporten är det därför viktigt att följa den internationella och regionala utvecklingen, genomföra kontinuerliga riskbedömningar och regelbundet uppdatera lagstiftning och bestämmelser för vapenkontroll.

Eftersom vapenhandel involverar människorättsfrågor både när det gäller export och import, är det motiverat att utvidga bedömningen av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna och efterlevnaden av humanitär rätt även till försvarsupphandlingar.

Källor

[1] Laki julkisista puolustus- ja turvallisuushankinnoista https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2011/20111531
[2] Yhdistyneiden kansakuntien asekauppasopimus (ATT, SopS 33/2014) https://www.finlex.fi/fi/sopimukset/sopsteksti/2014/20140033
[3] Euroopan unionin neuvoston yhteinen kanta (2008/944/YUTP) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/FI/TXT/?uri=CELEX%3A32008E0944
[4] Laki puolustustarvikkeiden viennistä (282/2012) https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2012/20120282
[5] Kuinka puolustustarvikkeiden vientiluvista päätetään https://um.fi/uutiset/-/asset_publisher/GRSnUwaHDPv5/content/kuinka-puolustustarvikkeiden-vientiluvista-paatetaan-
[6] Huoltovarmuuden määritelmä https://www.defmin.fi/vastuualueet/puolustusmateriaali_ja_puolustusteollisuus#c2f3fe37
[7] Ihmisoikeuksien määritelmä https://ihmisoikeudet.net/yleisesti/maaritelmia/
[8] Punainen Risti: Humanitaarinen oikeus https://www.punainenristi.fi/tyomme/humanitaarinen-oikeus/
[9] ICJ: Application of the Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide in the Gaza Strip (South Africa v. Israel) https://www.icj-cij.org/case/192
[10] Yle: YK:n kansainvälinen tuomioistuin linjasi: Israelin jatkuva läsnäolo palestiinalaisalueilla rikkoo kansainvälisiä lakeja https://yle.fi/a/74-20100553
[11] Ulkoministeriö: Mitä ovat kansainväliset pakotteet https://um.fi/mita-ovat-pakotteet#Voimassa%20olevat%20pakotteet
[12] EU Sanctions Map https://www.sanctionsmap.eu/#/main
[13] European parliament resolution P5_TA(2002)0173, 10.4.2002 http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P5-TA-2002-0173
[14] Iltalehti: Suomen mahtiase pitää sisällään erikoisia riskejä – Näin vastaa Antti Kaikkonen, joka hankki sen https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/e8d45b1b-537d-4817-b600-ad0cefc1fbe9
[15] HS: Lisää aseita Euroopalle https://www.hs.fi/kirjeenvaihtajat/art-2000010489269.html
[16] U.S. Department of State: U.S. Arms Sales and Defense Trade https://www.state.gov/u-s-arms-sales-and-defense-trade/
[17] +972 Magazine: Gaza war offers the ultimate marketing tool for Israeli arms companies https://www.972mag.com/gaza-war-arms-companies/
[18] Yle: Suomi ostaa hirveästi aseita maalta, joka säikkyy Venäjää itsekkäistä syistä – ja siinä voi piillä riski https://yle.fi/a/74-20096895
[19] Ulko- ja turvallisuuspoliittinen selonteko https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165721
[20] Nordic Arms Transfer Controls and the Arms Trade Treaty: Strengths and Challenges
https://um.fi/documents/35732/48132/nordic_arms_transfer_controls_and_the_arms_trade_treaty/775fe516-1622-3cd3-2a3e-c9f2366b5d05?t=1525645980818